Basshunter – Sverige:

"Tjena! Det här är Basshunter! Och jag säger bara en sak - Sverigeeeee!
(...) 
Nu kör vi igång!
(...) 
Är ni med mig? Då kör vi i gång!"

Pontiak Johanzon – Sommaren Är Här:

"Hallå allihopa!

Detta är Pontiak som är tillbaka med den underbara sommaren.

Kom igen! Kom igen!"

(Förlåt för jämförelsen, Pontiak.)

Det är i första hand inte jag, utan sådana trauman och hemska erfarenheter, hämtade direkt ur min verklighet, som skriver mina fantastiska låttexter. Som kontrast till den sorgsna lyriken kan ni vänta er jävligt jätteglada indie-gitarrer och hetsig tamburin. Det är ju hur crazy som helst och har gjorts miljoner gånger innan. Allt blir asbra!

Bara för att jag är en sådan nörd gör jag också en massa (oftast deppig) låtsasprogressiv skit med obekväma men fullt möjliga ackordkombinationer som förhoppningsvis kommer få alla som inte är jazzfanatiker att skruva på sig. Jag är själv ingen jazzfanatiker.

Äh, jag skämtar och överdriver lite. Dessa två ytterligheter gäller bara hälften av vad jag skriver. I allmänhet blir mitt kommande material lite mer ostämt och rockigt, delvis gladare och delvis mörkare än My Antidote. Det är så det ser ut nu i alla fall. Håll till godo!

Jag är stilmedveten. (Mina skitlånga ben ser skitkorta ut!)

Det här är det roligaste som hänt idag, men folk kan ju på allvar få för sig att det där är min musiksmak, vilket förstås är ännu roligare men verkligen inte bra.

Min julkalender har varit ett misslyckande.

Ni får kanske någon slags julklapp när jag har tid. Det vore i februari någon gång.

Dags för lite julbak tycker jag! Det här är en riktig klassiker:

Dagens lucka innehåller ett tack till alla som såg mig i Lerum där jag spelade i helgen.

Förresten, jag måste avslöja en sak: förra luckan var ett skämt. Poängen var den att jag skrev att skämten jag presenterade var mycket fyndigare än det i luckan innan och så var ju inte fallet. De var alla helt ofyndiga och det var liksom det som skulle göra dem roliga. Dessutom är det ju helt fel att förklara det roliga i saker. Det gör jag även nu och att jag motsäger mig själv på det sättet är skitkul.

Nu skulle jag kunna påstå att skriva som jag gjorde i förra inlägget inte alls var i närheten av så roligt som att formulera sig på några andra sätt som jag direkt efteråt kom på och presentera dem. Således skulle jag ha fixat något slags trippelskämt, men jag vet inte själv hur det skulle gå till riktigt.

Det skulle inte ens vara njutbart att ta del av, utan det skulle mest framstå som att jag ville briljera. Lite samma sak som med sådan där teknikfokuserad skitmetal med ändlös gitarronani i udda skalor och omotiverade taktartsbyten.

Musik som kommer undan med en lite mer progressiv approach tycker jag finns ändå. Mew och Bob Hund är exempel på detta. De fixar det i och med att det verkligen låter bra och inte krystat. Annars är i mitt tycke det bästa när tonarts- och taktbytet går obemärkt förbi och verkligen bara låter som att de ska vara där. Det kan vara riktigt effektfullt. The Beatles ska ha många sådana låtar vet jag. Vilka de är har jag dock ingen koll på, för alla avikelser går ju förbi obemärkta. Helt crazy!

Dagens lucka innehåller glögg och pepparkakor. Fika sönder!

Tror ni då inte att jag blev riktigt arg på mig själv när jag minuten efter att jag bloggat skämtet kom på flera andra, MYCKET fyndigare, skämt? Jo, det blev jag. Jättearg! Dessa MYCKET skarpare skämt som alla hellre hade kunnat få utgöra gårdagens lucka tänkte jag kunde bli innehåll för dagens. Det andra skämtet nedifrån är ett undantag och inte fyndigt. Njut!

Vad såg jag för film idag? Idag har jag sett Star Wars.

Så, då är en Lucka Skywalker fixad till min julkalender.

När duschade jag senast? Jag kommer inte ihåg.

Så, då är en jävlar vad jag luckar äckligt fixad till min julkalender.

Vem skjuter skott på skott och träffar alltid nåt? Han är snabbare än sin egen skugga.

Så, då är en Lucka Lucka fixad till min julkalender.

Vem var programledare för Popcirkus, Sveriges bästa musikprogram på länge som lade ner efter typ två avsnitt för att den jävliga pöbeln inte hade vett att titta? Jag kommer faktiskt ihåg.

Så, då är en Kristian Lucka fixad till min julkalender.

Kan ni googla Caroline Wiberg? Jag tvivlar faktiskt inte på det.

Så, då är en lucka like fixad till min julkalender.

Har Kalle Anka otur? Hans kusin eller vad det nu är har knappast det.

Så, då är en Alexander Lucka fixad till min julkalender.

Så, då är en minneslucka fixad till min julkalender.

Nu är jag på väg hem igen. I torsdags kväll blev det fest hos mitt bokningsbolag och den var väl liksom huvudsyftet med resan upp. 

Jag är världens sämsta fotograf. Eller - jag är sämst i världen på att komma ihåg att faktiskt ta bilder. Under torsdagskvällen tog jag iallafall ett fåtal, men i stundens hetta tyckte jag att "jomen ett FÖNSTER gör nog sig bra i ett blogginlägg. Utsikten, det röda ljuset runtom och allt sånt ser säkert skitbra ut till lite text! Att försöka fånga någon härlig stämning eller några härliga människor på någon härlig efterfest på bild känns inte alls lika angeläget".

Snedvriden är den också. Med den bilden har vi ändå en lucka fyra tycker jag.

Efterföljande dag förbannade jag mig över att jag inte kunde gå och se Pete Doherty på grund av Debasers åldersgräns. Julen är väl en tid då man ska bry sig om andra, men sen så är det fan inte jul riktigt än, så samtidigt som jag tyckte synd om de som skulle gå så var det fan inget fel med att jag blev riktigt mycket gladare när jag fick höra att han hade ställt in. Preics som med The Kooks på Peace & Love i år. Skadeglädje är inte alltid sann glädje, men i de här fallen är det definitivt det.

Min bästa kavaj har varit på drift i någon dag, precis som favorithatt var för ett tag sen. Jag fick tillbaka kavajen och jag känner starkare för båda plaggen efter incidenterna. Nu gäller det bara att jag glömmer kvar byxorna någonstans någon kväll. När jag får tillbaka dem har jag ju en hel helig mundering.

Jag tänkte ge er en julig femte lucka också och det gör jag med en uppmaning: Köp julmust och glo på sexan från kl 18:00 till 21:30! Bara bra program.

Det är dags för lite julstämning tycker jag, så den tredje luckan bjuder på världens i särklass bästa jullåt:

John Lennon – Happy Xmas (War Is Over)

Nu ska jag sätta mig i ett hörn i bistron och skriva i min poetbok med mitt bläck och se så där poetisk ut.

Nedräkningen mot julafton fortsätter. Jag gillar julen. Jag gillar dock inte alltid snö. Vissa år bestämmer jag mig för att hata snö för att vara cool medan jag andra gånger älskar den för att jag vill vara cool på ett anticoolt vis.

Idag öppnar vi andra luckan. Det är, liksom igår, bara drygt 20 dagar kvar till julafton nu.

Jag inser redan att det i längden kan bli lite tråkigt att fortsätta mala konceptet med foton på chokladkalenderluckor. Därför tänkte jag istället mata er med annat skräp.

Dagens lucka innehåller världens i särklass bästa jullåt:

Band Aid – Do They Know It's Christmas?

Tävlingsbidrag undanbedes denna gång.

Idag är motivet en julmistel bakom en såndär spåkvinnekula. Det fanns choklad också.

Några priser har jag tyvärr inte råd med, men ni kan ju lämna tävlingsbidrag i kommentarerna för det.

Det var riktigt välkommet med gig i fredags. Musiken, känslan, att få återse bandet och fansen, gensvaret från publiken, det obligatoriska hotellrumsfirandet efteråt - allt är bara så kul.

En mer gemytlig akustisk spelning är på gång. Den 11 december uppträder jag i Lerum där någonstans i Göteborgstrakterna.

Jag är trött sönder. Då sitter det inte så fel med en stor jävla kaffe.