Idol-fyndet Johan Palm kom, såg och segrade på årets Kristianstadsdagarna. Bilder: Johanna Wallin



Publicerad: 9 juli 2009, 01:15
Senast uppdaterad: 9 juli 2009, 23:25

Konsert En fråga: om man jobbar som arrangör, hur kan man då ha så svårt för vettiga arrangemang? Skulle vilja påstå att det är ett totalt hjärnsläpp att boka Johan Palm som ensam artist i Tivoliparken och ta 150 kronor för det. Att publiken svek var ingen överraskning. Att man skulle spela Electric Banana band som uppvärmning var däremot en outsider.

Fast sedan är också Johan Palm Sveriges just nu mest missförstådda artist. Han gör musik för vuxna som säljs till barn och ironiserar över sitt eget kändiskap men blir istället tagen på blodigt allvar. 17-åringar vet ju inte vad ironi är eller hur?

Jag kan tycka att det är orättvist, för att i Johan Palm, har vi vår nästa riktigt stora stjärna. Med ett starkt, om än något tillrättalagt och överproducerat debutalbum i ryggen äntrar han scenen, som vanligt ackompanjerad av flickskrik. Och alldeles snart strömmar det musik ur högtalarna som småbarnen aldrig hört förr; jag tror bestämt att det är punk.

Johan och hans mannar har smutsat ner materialet från skivan så till den milda grad att Sony BMG borde skita ner sig av förskräckelse. Det är ljusår från den skakiga turnépremiären jag bevittnade i Malmö för en månad sen. De "gröna gitarrfingrarna" är ersatta med självförtroende och energi och det låter inte som något annat som trillat ur "Idol"-fabriken tidigare.

Något som slår mig är att det aldrig blir tråkigt att kolla på Johan Palm. Ett litet skrik här eller en melodiförändring där och du har helt plötsligt en annan låt, en bättre låt. Testa det nån gång, EMD!

Givetvis finns det fortfarande saker att jobba på. Hur valpigt charmig showen än må vara så ska man aldrig underskatta rutin. Men potentialen att bli en världstjärna finns utan tvekan där. Önskar bara att det vore fler som fattat det.
 
Johan Persson

Kristianstadsbladet