Emma-Lee

Stefan Stenudd

skrev ett lysande inlägg om Johan Palms singel Emma-Lee.

Ni som följt bloggen vet att jag haft höga förväntningar på det som ska komma från Johan Palm.

Emma-Lee blev för mig bara ett enda stort antiklimax. Första snutten jag hörde gjorde mig så besviken. Det var en låt utan orginalitet och framförallt saknades Johan Palms kreativa själ........Förväntningarna som jag haft har grundat sig i det sätt Johan Palm tolkat de covers han sjungit under Idoltiden....där jag tycker hans tolkning ofta varit bättre än orginalet.......Jämför t.ex. "You doent know what love is" med orginalet. Orginalet som ÄR bra låter rätt slätstruket mot Johans mer otämjda tolkning.

Emma-Lee är säkert tänkt att hitta en bredare publik dvs de som inte såg Johan Palms storhet i höstas. Den har också en text som säkert tilltalar alla trånande tonårsfans (för vem vill väl inte vara Emma-Lee). Jag tycker nu när jag lyssnat ett antal gånger att den är rätt bra och den sätter sig i huvudet......Precis som Stefan Stenudd kan jag ett par minuter in i låten höra en glimt av det som jag vill höra mer av...Johan palms spruckna, rockiga röst men framför allt intensiviteten i rösten. Men som sagt vad ...det är bara en glimt.........i en låt som inte sticker ut........

Jag gillar den röst som Johan Palm nu har efter målbrottet och jag vädjar till de som producerar hans musik....Låt han ta ut svängarna, låt han brista i känslosamhet och attityd....Låt honom vara Johan Palm!

Laila Bagge sa i en intervju om Johan Palm "Att han är unik och annorlunda mot allt annat därute just nu"

Hans kommande skiva blir lite "upp till  bevis"...kommer vi att få höra något kommersiellt  gångbart eller kommer Johan Palms kreativa själ att få blomma ut......

Jag vet bara att Emma-Lee inte gav mig svaret

 

Skrivet av Ironia 12 april 2009 klockan 15:51

Ironias betraktelser